Gå direkt till Nyheten (Avslutande artikeln om Gunnar Wennerberg
”skaldens och tonsättarens dagar voro räknade”)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 27 november 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Avslutande artikeln om Gunnar Wennerberg
”skaldens och tonsättarens dagar voro räknade”

Publicerad fredag, 21 augusti 2020, 08:15 av Redaktionen

Alf Johansson fortsätter berätta om Gunnar Wennerberg – en av de mest kända Lidköpingsborna.

Detta är tredje delen.
Klicka till del 1.
Klicka till del 2.
Klicka till del 3.
– – – – –

Gunnar Wennerbergs far prosten Gunnar Wennerberg dog 1860 och hans mamma flyttade till sin dotter Euphrosyne, som var gift med greve Rudenschöld på Läckö kungsgård. Gunnar Wennerberg kom därför även fortsättningsvis att passera Lidköping då och då på sin väg ut till Läckö. Den sista gången var i juli 1901 och då kunde man i Westgöta-Posten (WP) den 23 augusti läsa:

”För den, som blef i tillfälle se Gunnar Wennerberg, då denne en af de sista dagarna i juli anlände hit till Lidköping för att i likhet med hvad han under en följd af år gjort, hälsa på sin å Leckö kungsgård boende svåger, grefve A. Rudenschöld, stod det genast klart att den gamle skaldens och tonsättarens dagar voro räknade.”

I samma tidning kunde man för övrigt även läsa rubriken ”Gunnar Wennerberg. Tillståndet hopplöst”.  Gunnar Wennerberg dog dagen därpå och dödsannonsen var införd i WP den 27 augusti. Begravningsakten hölls i Lidköpings kyrka den 28 augusti. Det torde ha varit den ”största” begravningen i Lidköpings historia. I täten för begravningståget gick studenter från Uppsala och WP räknade till 50-60 studentmössor. Fotografiet togs av den blivande hovfotografen Werner Lindhe.

Gunnar Wennerbergs kista fördes därefter med tåg via Skara till Odensvi kyrkogård i Småland, där han hustru Hedda Cronstedt sedan tidigare låg begraven.

Vad finns kvar av Gunnar Wennerberg i Lidköping utöver hermen i stadsträdgården, dirigentpinnen på Vänermuseet och alla namn som är förknippade med honom? Det finns för övrigt ytterligare ett gatunnamn efter honom, nämligen Gluntgatan mellan Wennerbergsvägen och Majorsallén.

Båda hans föräldrar är begravda på Norra kyrkogården, där en stor gravhäll kan beses. På Wennerbergsgårdens norra gavel mot Wennerbergsvägen hänger en minnestavla, vars text är svår att läsa.

Tavlan är av polerad kalksten tillverkad på Råbäcks stenhuggeri. Den sattes upp av det dåvarande Gunnar Wennerbergs-Sällskapet och har texten:

”Till hågkomst av Gunnar Wennerberg skalden tondiktaren som föddes i detta hus, den 2 oktober 1817 och här framlevde sin barndom lät Gunnar Wennerbergs-Sällskapet på 110-årsdagen av hans födelse uppsätta denna minnestavla”.

I WP den 4 oktober 1927 kan man läsa, att vid invigningen sjöng Lidköpings manskör flera av Gunnar Wennerbergs musikaliska efterlämningar i form av O Gud, som styrer, Hör oss Svea och Stå stark. Tavlan avtäcktes av landshövding Ekman. I staden syntes den svenska flaggan på nästan varje flaggstång.

Gunnar Wennerberg är också ihågkommen på nya stadens torg. På fundamentet till en av flaggstängerna framför Gamla rådhuset finns han avbildad tillsammans med sin pappa och mamma. I Nya Lidköpings-Tidningen den 13 juni 1955 kan man läsa, att det var den unge Lidköpingskonstnären Stig Carlsson som var mannen bakom flaggstångsfundamenten framför Gamla rådhuset. I texten står:

”I relief nr 7 får man se en verklig idyll, Gunnar Wennerberg musicerande för prosten och prostinnan med några gäster, genom fönstret skymtar kåkbebyggelsen på andra sidan Lidan.”

2016 var jag med på en rundvandring i Vänermuseets magasin i gamla Lidköpingsbryggeriets lokaler. Där fanns ytterligare efterlämningar av Gunnar Wennerberg att beskåda. Instoppad bland en mängd andra tavlor syntes ett något trasigt fotografi av honom. Fotografiet finns också att skåda i flera av de böcker som skrivits om honom. Då framgår att fotografiet togs av fotografen L. Larsson 1901, alltså samma år som Gunnar Wennerberg dog.

I magasinet bland en mängd andra möbler stod också en flygel, som Gunnar Wennerberg hade köpt 1868. När hans brorson Skoglar G-son Wennerberg dog 1965 kom den genom testamentet i Hantverksmuseets (föregångare till Vänermuseet) ägo. Museet fick ytterligare föremål i kraft av detta testamente. De torde fortfarande tillhöra Vänermuseet.

Det finns åtskilligt mera att berätta om Gunnar Wennerberg en Lidköpings store son. Du vet väl, att det sedan några år finns ett nytt Gunnar Wennerberg Sällskap i Lidköping?  Här slutar dock min artikelserie om honom och hans anknytning till Lidköping.