Gå direkt till Nyheten (Arkivforskare Alf Johanssons serie om Gunnar Wennerberg
Tredje delen: Gluntarna blev succé)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 27 november 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Arkivforskare Alf Johanssons serie om Gunnar Wennerberg
Tredje delen: Gluntarna blev succé

Publicerad tisdag, 18 augusti 2020, 08:15 av Redaktionen

Alf Johansson fortsätter berätta om Gunnar Wennerberg – en av de mest kända Lidköpingsborna.

Detta är tredje delen.
Klicka till del 1.
Klicka till del 2.
– – – – –

Gunnar Wennerberg lämnade Lidköping ”för gott” som Lidköpingsbo 1839, då han kyrkobokfördes i Uppsala. Men han kom ändå att följas av intresserade Lidköpingsbor under årens lopp. Man kan nämligen då och då hitta hans namn i Lidköpings tidningar.

En första begivenhet där han omtalas kan läsas i Lidköpings nya Tidning (LnT) den 28 juni 1845. Det handlade om, att han i Uppsala den 16 juni 1845 ”till Philosophie Magister här promoverades”, som det står i ett dokument från Uppsala universitet. Man kan i Lnt läsa, att vid denna ”den 76:te Magisterpromotionen … Af Westgötha Nation promoverades 14 Kandidater”. Gunnar Wennerberg var en av dem.

Man kan också läsa, att kronprinsen kom och lyssnade och efter middagen ”höjde de unge Magistrarne och buro på sina axlar den blomstrande Ungdomsfursten”. Kronprinsen var den blivande kungen Carl XV, som kom att bli Gunnar Wennerbergs ”beskyddare” och sångarkamrat. På en av bilderna nedan syns Gunnar Wennerberg med lagerkransen på en teckning av Maria Röhl.

Nästa begivenhet med rapporter om Gunnar Wennerberg i LnT var, när han 1848 sökte en tjänst som lektor vid sin gamla skola Skara Gymnasium. Han var då ”Docens i de Sköna Konsternas Historia” utnämnd ”genom Serenissimi Cancellarii nådiga skrifvelse af den 24de September 1847”. Men det kom att dröja mer än ett år innan han slutligt kunde tillträda tjänsten som lektor i Skara.

Tillsättningen blev alltså en process, som kunde följas i LnT 1848-49 under rubriken Stifts-Nyheter. Så kunde man till exempel läsa, att hans provföreläsning mm först blev uppskjuten, eftersom han blev sjuk. Men i LnT den 21 oktober 1848 meddelade stiftet:

”Sedan Akademiedocenten Magister G. Wennerberg, under den 7 dennes, aflagt det praktiska, eller såkallade föreläsningsprofvet för den af honom sökta filosofiska lektionen vid Skara Gymnasium, speciminerade han d. 9 för samma syssla, biträdd af Gymnasisten G. Holmblad såsom respondens. Ordinarie opponenter voro Kollega Skole Mag. C. J. Brodén och Gymnasisten E. G. Brand samt, å Dom-Kapitlets vägnar, Lektorn i Latinet, Prosten Mag. J. Collén.”

I LnT den 4 december 1848 kom ett nytt meddelande:
”Utnämnd d. 23 Oct.: Academiæ Docenten Mag. G. Wennerberg att, på sätt och i den ordning K:gl Circuläret d. 9 Nov. 1847 stadgar, vara Philosophiæ Lektor vid Skara Gymnasium.”

I andra meddelanden kunde man också läsa, att två av hans medsökande inlämnade besvär över hans utnämning. Det dröjde till den 8 september 1849 innan man i LnT kunde läsa:

”UPSALA d. 1 September. … Akad. Docenten Mag. Gunnar Wennerberg lemnar Universitetet såsom tillträdande Filos. Lektionen vid Skara Gymnasium, sedan de öfver utnämningen anförda underd. Besvär blifvit afslagna.”

Under tiden som denna process pågick inträffade en annan händelse där Gunnar Wennerberg omnämndes i LnT. Då handlade det om den stora branden natten mellan den 22 och 23 maj 1849, då nästan hela gamla staden i Lidköping brann upp. Nästan 800 personer blev husvilla och behövde hjälp. En byggnad som dock klarade sig var kyrkoherdebostället. I Lnt den 23 juni redovisade nödhjälpskommittén, att ”Lektorn Hr G. Wennerberg” hade lämnat ett stort bidrag från en av honom ”i Upsala föranstaltad Consert för de genom branden mest blottställde” – 606:12 riksdaler!

Så kunde LnT den 1 december 1849 meddela: ”Lektor G. Wennerbergs stora poetiskt-musikaliska werk wäntas oförtöfwadt i musikhandeln, helt wisst till alla musikwänners stora fröjd. Det lärer få den originella titeln Gluntarne.” Och tre veckor senare annonserade Hallmans Bokhandel att det första häftet nu kunde köpas i Lidköping.

Gluntarne blev en ”jättesuccé” och Gunnar Wennerberg blev en av de mest omtalade personerna i Sverige under andra halvan av 1800-talet. Och Gluntarne var själva startpunkten. Redan i LnT den 23 februari 1850 kunde man under rubriken Stockholm bland annat läsa:

”Den 13 firades härstädes en fest, som, ehuru icke till sin natur offentlig, vi tillåte oss omnämna såsom en vacker hyllning åt snillet och konsten. Ett antal af omkring 60 personer hade nemligen förenat sig att med en middag å lilla börssalen välkomna den såsom populär skald och tonsättare bekante numera lektorn i Skara, Gunnar Wennerberg, som hitkommit på ett kort besök, åtföljd af en sin vän Mag:r Beronius, som under deras gemensamma vistande i Upsala varit en huvudperson i de genialiska sånger, hvilka nyligen börjat utgifvas under titeln ”Gluntarna”.”

Det hände åtskilligt mera i Gunnar Wennerbergs liv, som man också kunde läsa om i LnT. Han tilldelades 1850 det kungliga priset, Svenska Akademins då högsta belöning. Han blev senare också 1866 ledamot av akademin. Då var han redan ledamot av Musikaliska Akademin. Han hade utsetts till Skaras första landstingsman 1863. Och 1862 blev han ledamot av den kommitté, som skulle se till att Nationalmuseum blev färdigställt och han blev 1864 utsedd att välja ut den konst, som skulle inrymmas i museet.

Hans fortsatta arbete med inredningen av Nationalmuseum innebar, att han med sin familj flyttade till Stockholm. I LnT den 24 september 1864 kunde man nämligen läsa, att ”Gunnar Wennerberg har lemnat sitt lektorat i Skara och flyttat till Stockholm för att därstädes bosätta sig”.

Att han även på sin ålders höst var ”populär” i vissa kretsar i Lidköping framgår för övrigt i WP den 2 oktober 1897, då han på sin 80-årsdag uppvaktades med en minnesgåva, som ”öfverlämnas af en deputation, nemligen kyrkoherden O. N. A. Elfman, rådmännen E. O. Wennberg och Aug. Swahn samt öfverintendenten Helgo Zettervall och grosshandlaren P. Em. Lithander, de båda sistnämnda äfven som bekant Lidköpingsbarn.”

Gåvan utgjordes av en ”större oljemålning, föreställande härvarande pastorsboställe, samma byggnad, inom vilken Wennerberg i dag för 80 år sedan såg dagens ljus och der han äfven sedan framlefvat sina barn- och ungdomsår.” Den var adresserad ”Till En Af De Aderton i Svenska Akademien Förut Varande Statsrådet och Landshöfdingen Riddaren och Kommendören af Kongl. Maj:ts Orden Filosofie Doktorn Herr Gunnar Wennerberg”. Man kan också läsa, att ”Adressen är undertecknad med ej mindre än 94 namn”.