Gå direkt till Nyheten (Andra delen av Alf Johansson
om Gunnar Wennerberg)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 23 september 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Andra delen av Alf Johansson
om Gunnar Wennerberg

Publicerad fredag, 14 augusti 2020, 08:11 av Redaktionen

Gunnar Wennerberg kunde mycket väl ha fötts i Uddevalla. Hans far och mor flyttade därifrån till Lidköping i april 1817, där fadern tillträdde befattningen som kyrkoherde den 1 maj 1817. Därför blev sonen Gunnar Wennerberg lidköpingsbo av födseln, när han föddes i kyrkoherdebostället den 2 oktober 1817.

I husförhörslängden kan man läsa att pappa kyrkoherden hette Gun. [Gunnar] Wennerberg och att mamma hette S. M. [Sara Margaretha] Klingstedt. Sonen fick alltså samma namn som pappan, som var kyrkoherde och prost i Lidköping i 43 år.

Lidköping var ingen stor stad på den tiden, vilket framgår av en karta från 1812. Då låg kyrkoherdebostället/prästgården vid Östbyporten i utkanten av gamla staden. Ändå var Lidköping med sina enligt Alén 1,650 invånare 1822 den största staden i Skaraborgs län. Staden var en handels- och hantverkarstad.

Gunnar Wennerberg växte upp tillsamman med sina yngre syskon. Familjen Wennerberg namnges i boken Gunnar Wennerberg en biografi av Sven G. Svensson. Jag har där korrigerat några uppgifter och lagt till uppgifter om ytterligare två syskon, som dog i tidig ålder.

När jag har läst om Gunnar Wennerberg, har jag i några dokument hittat brottstycken, som berättar om hans uppväxt i Lidköping. I Westgöta-Posten (WP) den 22 december 1939 kan man under rubriken Gunnar Wennerbergs utveckling som musiker bland annat läsa:

”Gunnar och hans tre yngre syskon insöpo från början musikaliska intryck. Medan de ännu voro små, hände det, att de ibland låtsades spela olika instrument med pinnar, käppar och pipor. Gunnar gav sig ofta med ålderns rätt dirigentens roll och det är möjligt att den taktpinne, man vid reparationen hittade i prästgården, begagnats vid dessa ”musikaliska” underhållningar. Barnen undervisades tidigt i musik av en klockare och lärde sig spela violin och piano samt sjunga i stämmor.”

Taktpinnen med GW ingraverat finns nu på Vänermuseet. Den hittades tillsammans med ett par träskridskor i prästgården i samband med renoveringen 1939-40.  Kanske åkte han skridskor på Lidans is. Skolan i gamla staden, låg i kvarteret norr om kyrkan. Om/när Gunnar Wennerberg var elev i den skolan, gick han i så fall dit längs Stora Kyrkogatan (idag Hamngatan) förbi kyrkan. Men han hade antagligen mestadels en informator. Han avslutade dock skolåren i hemstaden 1829 med att få ett stipendium för ”flit och berömligt förhållande”.

12 år gammal började han så i skolan i Skara, först fyra år i Trivial-Skolan. Tore Fischer berättar i Lidköpings-Bygden 1967:

”När Gunnar Wennerberg, som förut haft informator, kom till Skara Katedralskola var skolan inrymd i ett stort stenhus, som förr varit bränneri och var utan eldstäder så att eleverna satt i överrockar och vantar. Det ålåg också de yngsta att sopa och städa, icke blott i skolan utan även hos de äldre, vilka även skulle väckas. Gunnar Wennerberg hade tur som fick bo hos en vänlig fru Thengberg, mor till Adrian, som blev hans kamrat. Där hade han ett gott hem, och enligt hennes egna ord ”höll mer av honom än alla andra skolpojkar tillsammans” och hans mor kom och hälsade på då och då. Han hade mest ljusa minnen från denna tid och det bästa voro besöken i Lidköping. Varje lovdag var efterlängtad och gick det ej på annat sätt följde han med en sädesfora. Lidköping var ju upplagsplatsen och centrum för den tidens sädeshandel.

Att han mottogs med jubel vid hemkomsten behöver ej nämnas. Mamma Sara kom störtande från alla hushållsbestyr, med stora famnen och syskonen hälsade honom med glada rop. Man satte sig i långsoffan medan pappa spatserade över golvet med händerna på ryggen och det pratades och skämtades med ”den välsignade gossen” tills slutligen mor Sara åter måste försvinna till köket.”

1833 började han i Skara Gymnasium, där han var klar 1837 och då skrevs ut i juni ”med anmäld afsigt vid bortresan” vara ”afgång till Akademien”.  Men han tog inte studentexamen i Skara. Han hade blivit sjuk. Han tog sin examen den 28 november 1837, när han hade kommit till Uppsala. I husförhörslängden för Lidköpings församling står han 1837 antecknad som studerande i Uppsala och 1839 som avflyttad till Uppsala. Han kyrkobokfördes därefter inte i Lidköping, men finns antecknad i husförhörslängden ytterligare en gång, men då för att han hade tagit nattvarden i faderns kyrka.

_______________________________
Den första artikeln av Alf Johansson om GunnarWennerberg  publicerades 11 augusti. Klicka