Gå direkt till Nyheten (Nedslag i Lidköpings historia – Wennerbergskolan 110 år)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 09 augusti 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Nedslag i Lidköpings historia – Wennerbergskolan 110 år

Publicerad måndag, 27 juli 2020, 07:59 av Redaktionen

Här är första delen av en serie som handlar  om 110-åriga Wennerbergskolan, författad av arkivforskaren Alf Johansson.

Jag tillbringade fyra läsår som elev vid Östra folkskolan i gamla staden under åren 1946-1950. Först gick jag två år i småskolan och sedan två år i folkskolan. Därefter började jag i realskolan i nya staden höstterminen 1950. Ja, skolan hette Östra folkskolan, innan den så småningom döptes om och fick namnet Wennerbergskolan efter Lidköpings en gång i tiden store son Gunnar Wennerberg.

Skolan invigdes alltså 1910. Antalet skolpliktiga barn i Lidköping hade under en lång tid ökat och antalet lärosalar i de dåvarande skolorna räckte inte till och man fick utnyttja så kallad ”duplikation”, vilket torde betyda, att lärosalarna fick utnyttjas dubbelt upp – en klass på förmiddagen och en annan klass på eftermiddagen. J. Alén skriver nämligen i sin bok Lidköpings kommunala historia. Från mitten av 1800-talet till nuvarande tid utgiven 1951:

”Redan 1890 måste duplikation tillgripas. Men först ett årtionde senare eller vid en kyrkostämma i september 1907 beslöts att ännu ett skolhus skulle byggas. Men man var lite tveksam till var det skulle stå.”

Skolan invigdes alltså 1910. Antalet skolpliktiga barn i Lidköping hade under en lång tid ökat och antalet lärosalar i de dåvarande skolorna räckte inte till och man fick utnyttja så kallad ”duplikation”, vilket torde betyda, att lärosalarna fick utnyttjas dubbelt upp – en klass på förmiddagen och en annan klass på eftermiddagen. J. Alén skriver nämligen i sin bok Lidköpings kommunala historia. Från mitten av 1800-talet till nuvarande tid utgiven 1951:

”Redan 1890 måste duplikation tillgripas. Men först ett årtionde senare eller vid en kyrkostämma i september 1907 beslöts att ännu ett skolhus skulle byggas. Men man var lite tveksam till var det skulle stå.”

På den tiden var det således ett kyrkans ansvar att se till att folkskoleundervisningen fungerade. Enligt Westgöta-Posten (WP) den 9 augusti 1890 hade man vid kyrkostämman den 7 augusti det året beslutat att fortsätta med förmiddagsläsningen i folkskolan, ”sådan den hittills under 3 lästerminer här praktiserats; och beslöt kyrkostämman nu med stöd häraf … att församlingen skall ingå till k. m:t med underd. anhållan derom att undervisningen i härvarande folkskola må fortfarande få ske i enlighet med den senaste följda läsordningen.”

15 år senare kan man i WP den 23 maj 1905 läsa:

Behofvet af flera lokaler för folkskolan har på grund af det ökade antalet barn i skolåldern gjort sig alltmer kännbar härstädes. … Skolrådet tillsatte en kommitté bestående af pastor Tofft, d:r E-sén [Essén?]och slaktaremästaren Bolin, som fick i uppdrag att utreda frågan och inkomma med förslag till densammas lösande.”

Det tog några år att komma fram till en lösning och i WP den 22 juni 1908 kan man läsa:
Uppförandet af den nya folkskolebyggnaden i gamla staden. Under de senaste veckorna har skolrådets beslut att ej genast påbörja arbetena för det beslutade nya folkskolehuset i gamla staden framkallat mycken oro i sinnena. Det är ju klart att man vill ställa det så väl som möjligt för sina barn och särskildt är man mån om att de skola få så god fostran som möjligt. Att man här i samhället är ense härom, framgår af kyrkostämmans beredvillighet att ikläda sig stora kostnader för ett nytt, tidsenligt folkskolehus. Det är också naturligt att man vill se det nya folkskolehuset så fort som möjligt färdigt för att tagas i bruk. Man kan därför förstå att de beskyllningar – låt vara af anonyma skribenter – som riktats mot skolrådet för att obehörigt försenande af skolbyggnadens färdigblifvelse väckt mycken uppmärksamhet.”

Det dröjde till i början av juli 1909 innan man därefter utlyste en entreprenad beträffande murningsarbetet för Östra folkskolan. Annonsen finns i både WP och Nya Lidköpings-Tidningen (NLT).


Annonsen i WP den 6 juli 1909

På Vänermuseet finns en Lidköpingskarta från 1909 på vilken skolhuset är inritat. Skolbyggnaden låg då i utkanten av den dåtida tätortsbebyggelsen. Då fanns ännu inte gångbron mellan Wennerbergsvägen och Esplanaden. Den byggdes 1912. Innan skolan ännu var färdig kunde man i NLT den 23 december 1909 läsa, att skolan skulle bli ”en ståtlig byggnad i sten med 8 lärosalar, lärarrum och materialrum i de två mellersta våningarna och skolkökslokaler, 2 slöjdsalar, värmekamrar m. m. i bottenvåningen, varjämte några vindsrum vid behov kunna inredas.” Byggnadskostnaden angavs till 90.000 kronor.

Skolan kunde därefter invigas den torsdagen den 22 september 1910. Annonsen därom fanns i båda tidningarna de 17 september 1910.

Både NLT och WP hade den 23 september 1910 reportage från invigningen. I NLT kan man under rubriken Ett storslaget folkskolepalats. Lidköpings nya folkskola. bland annat läsa:

”Invigningen av Östra folkskolehuset i Lidköping förrättades i går e. m. av stiftets biskop i närvaro av prästerskapet, skolrådet, byggnadskommitterade, entreprenörer, särskilt inbjudna och en så stor allmänhet som de lokala förhållandena gav tillfälle att rymma. … Lidköpings nya folkskolebyggnad motsvarar utan tvivel de mäst långtgående anspråk ur pedagogisk och hygienisk synpunkt. Det stora folkskoleetablisementet är av sten i tre våningar samt en till slöjdsalar, värmeledning och skolkök praktiskt inredd källarevåning.

Skolhuset, ett verk av arkitekt Hagberg är en imposant tornprydd byggnad. Dess huvudfasad vetter mot Vennerbergsvägen. Ingångar finnas till etablissementet å båda sidor och äro liksom salar och korridorer samt avklädningsrum ljusa och trevliga. Byggnadsmaterialet är granit och tegel och ytorna ha försetts med puts. En del lister och ornamenteringar av kalksten äro även insatta.

Så vitt man redan nu kan döma ha de många leverantörerna lämnat ifrån sig ett förstklassigt arbete, vilket också skolrådsordföranden med stöd av kontrollörens utsago i sitt tal framhöll. Som särskilt erkännansvärt må framhållas kommitténs iver att få byggnaden i rätt tid färdig, vilket och lyckats trots de stora svårigheterna som varit att i detta fall bekämpa. … Byggnaden, som kostat omkring 90,000 kr. är i alla avseenden sådan, att verket hedrar mästarne och församlingen kan känna sig fullt belåten med detta våra barns lärohem.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *