Gå direkt till Nyheten (Hört på stan: Om tiden som tickar på…)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 23 september 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Hört på stan: Om tiden som tickar på…

Publicerad fredag, 10 juli 2020, 12:25 av Björn Smitterberg

Vecka 28. Mer än halva året har passerat.
Vart tog det vägen?
Tid är den enda resurs som inte kan förnyas.

Nästan hela halvåret har präglats av nyheter om pandemin. Äntligen börjar nyhetsmaterialet ändras. Fortfarande är det hotfulla nyheter, men det finns ljuspunkter. Redaktören besökte på torsdagen en person för en intervju. Vi satt länge och pratade – det var helt naturligt att göra vid ett trädgårdsbord med ett par meters mellanrum.

Som alltid när man intervjuar någon blir man överraskad. Det är mycket ofta som personer plötsligt säger något eller gör något helt oväntat. En del kan man inte skriva om, i alla fall inte förrän det gått en preskriptionstid. Nu handlar det sällan om brottslighet, utan om helt andra saker som man kan ha bakom den stängda garderobsdörren.

Men det kan vara brottslig bakgrund också. Som när redaktören en gång i tiden intervjuade en advokat. redaktören vill även fotografera advokaten när han satt vid sitt skrivbord, med mängder av handlingar och en stor vacker tavla på väggen. Plötsligt sa advokaten ”du får inte ha tavlan med på bild”. För detta avkrävde redaktören naturligtvis en förklaring; Advokaten hade fått tavlan som ersättning för ett uppdrag av en person som tjuvfiskat kräftor. Tavlan är värdefull, men kunde inte säljas. Den var nämligen stulen vid ett inbrott i ett av de kungliga sommarboställena.

Mötet på torsdagen visade sig ge andra överraskningar. Återkommer till det i ett reportage som för tillfället inte är färdigskrivet.

Semesterfirarna har haft lite otur de senaste dagarna. Ett av de enda skälen till semester i juli är ju solskenet och värmen.
Häromkvällen var redaktören på årsmöte med en förening. Mötet fick hållas utomhus, men under tak. +9 grader. Det är inte vad man tänker på när man hör Evert Taube sjunga om blomsterängarna.
Frågan är om man ska våga sig på en liten sommarutflykt? Vart då? Redaktören är inte i gruppen med bacillskräck – men den här pandemin är otäck. Så vad göra. Planerna hittills har spruckit då det varit risk för stor trängsel på resmålet, eller på vägen till resmålet. Ett sådant mål som funnits i planeringen är Kosteröarna. Men båtarna brukar vara knökfulla. Det får vänta ett år till.

Just nu är redaktören irriterad. För ett par dagar sedan slutade en av bokstäverna på tangentbordet att fungera. Nytt tangentbord anskaffades. Nu fungerar inte mellanslaget när väster tumme försöker. Det är i stort sett denna tummes enda uppgift i samband med användning av tangentbord. Hopskrivna ord är inte lätta att läsa. På medeltiden var orden hopskrivna. Det var en munk som satt och skrev ned texter – den tidens sätt att kopiera var att kloster användes för att göra avskrifter – som kom på att med mellanrum mellan orden blev allt mycket lättare.
Kanske var det ett medeltida tangentbord som köptes…

Undrar om det finns jordgubbar i dag. Redaktören gjorde en vända vid niotiden till torghandeln i tro att här skulle jordgubbar finnas. Men; Icke ett bär, icke en grönsak. Rackarns – hade ju hoppats slippa gå i butik.

Hoppas ni gör något bra med er tid – i arbete, hushåll eller ledighet. En bekant dam sa en gång att hon spelargolf, vilket hon inte är bra på. Men mannen och barnen är helt begeistrade i golf så för att få vara med familjen måste hon spela också… Frågan är om det är väl använd tid, eller dålig?

Redaktören hoppas ni får en riktigt God Helg.