Gå direkt till Nyheten (Idrottsstjärnor är födda i början av året)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. Fredag 03 april 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Idrottsstjärnor är födda i början av året

Publicerad torsdag, 30 januari 2020, 13:45 av Björn Smitterberg

Ishockeyspelare födda tidigt på året är överrepresenterade i SHL. Samma mönster syns redan i grundskolan, där elever födda tidigt på året får bättre slutbetyg i idrott och hälsa än de som är födda sent samma år.Det har Statistiska Centralbyrån räknat fram.

Överensstämmelse finns i viss utsträckning med läkare.

Barn födda tidigt på året är sju år gamla till skolstarten, och alltså ”ett år äldre” än de som är födda sent. I grundskolan kan man se hur det här verkar påverka slutbetyget, särskilt i ämnet idrott och hälsa.

Den så kallade relativa ålderseffekten är ett välkänt fenomen inom idrotten. Det är också omdiskuterat, inom den nordamerikanska hockeyligan, NHL, har man pratat om det sedan 1980-talet. Där finns en överrepresentation av hockeyspelare som är födda tidigt på året. I den svenska hockeyligan, SHL, kan man se en effekt för säsongen 2019/2020. Barn som föds tidigt på året har vid alla givna tidpunkter på ett kalenderår ofta hunnit bli mer fysiskt utvecklade än barn som föds sent på året. De ligger före i utvecklingen vilket gör att de i högre grad väljs ut i olika sammanhang.

I årets säsong i SHL är upp emot 45 spelare per månad födda mellan januari och mars. Det går att jämföra med att det är hälften så många födda i november-december.

Alla grundskolans 16 ämnen mäter i olika grad elevers fysiska, kognitiva och kreativa förmåga. Betyget i idrott och hälsa utgår till stor del från den fysiska förmågan. Eftersom den relativa ålderseffekten finns inom idrotten kan vi anta att den också syns i ämnet idrott och hälsa. Och det gör den. Fler elever födda tidigt på året får högst betyg i idrott och hälsa när de går ut grundskolan.

Den relativa ålderseffekten syns också i andra ämnen. Betyg i kemi, fysik och matematik bedömer elevens kognitiva förmåga. Också i de ämnena presterar elever bättre om de är födda tidigt på året.

Skillnaden mellan elever födda tidigt på året och elever födda sent syns, även om den är marginell. Det gör den i alla ämnen i slutbetyget i nian. Om vi tar ett räkneexempel: av 100 elever gynnas 8 elever av att vara är födda tidigt på året och presterar därmed bättre i idrott än sina jämnåriga. Samma sak gäller i ämnena kemi, matematik och fysik, men där är skillnaden mindre mellan elever födda tidigt och sent på året. 1-4 elever gynnas av att vara födda tidigt på året.

Alla grundskolans 16 ämnen mäter i olika grad elevers fysiska, kognitiva och kreativa förmåga. Betyget i idrott och hälsa utgår till stor del från den fysiska förmågan. Eftersom den relativa ålderseffekten finns inom idrotten kan vi anta att den också syns i ämnet idrott och hälsa. Och det gör den. Fler elever födda tidigt på året får högst betyg i idrott och hälsa när de går ut grundskolan.

Den relativa ålderseffekten syns också i andra ämnen. Betyg i kemi, fysik och matematik bedömer elevens kognitiva förmåga. Också i de ämnena presterar elever bättre om de är födda tidigt på året.

Skillnaden mellan elever födda tidigt på året och elever födda sent syns, även om den är marginell. Det gör den i alla ämnen i slutbetyget i nian. Om vi tar ett räkneexempel: av 100 elever gynnas 8 elever av att vara är födda tidigt på året och presterar därmed bättre i idrott än sina jämnåriga. Samma sak gäller i ämnena kemi, matematik och fysik, men där är skillnaden mindre mellan elever födda tidigt och sent på året. 1-4 elever gynnas av att vara födda tidigt på året.

Den relativa ålderseffekten minskar naturligt ju äldre man blir, utifrån de förutsättningar man har och de val man gör. Men på grund av att betyg är viktiga för framtida utbildningsval finns det spår kvar av den relativa ålderseffekten när det gäller vissa yrkesval, som till exempel för att gå vidare och bli specialistläkare.

Analysen baseras på slutbetygen i grundskolan, alltså årskurs nio, därför att det i gymnasiet går att göra friare val kring skolämne.

I analysen försvinner slumpens betydelse genom att jämföra betygen hos elever födda 1 till 7 januari med barn som är födda 25 till 31 december året innan. På så vis kan vi se om det handlar om den relativa ålderseffekten. Eftersom det är svårt att styra ett barns födelse till innan eller efter årsskiftet är det i princip lotten som styr på vilken sida av årsskiftet barnet föds.

Vi avgränsar oss till barn födda i Sverige och som fyller 16 år året de går ut nian. Totalt slutade nästan 11 400 16-åringar nian som var födda kring årsskiftena mellan åren 2013–2018.

För att skatta oddskvoter (sannolikheter) används en logistisk regressionsansats med ett antal kontrollvariabler. Elever som får betyg A kodas som 1 medan elever som får betygen B, C, D, E eller F kodas 0.

En kommentar på “Idrottsstjärnor är födda i början av året”

  1. Anders skriver:

    Det är väl självklart, idrottare vill väl alltid komma först.😅

Kommentarerna är stängda