Gå direkt till Nyheten (Tore Sahlström på höstvandring
En kaskad av rikliga färger.)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. Lördag 22 februari 2020

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Tore Sahlström på höstvandring
En kaskad av rikliga färger.

Publicerad söndag, 13 oktober 2019, 17:26 av Tore Sahlström

Välkommen höst. Vissa älskar hösten medan andra känner sig nedstämda och trötta, och så finns det personer som blir allvarligt deppiga.
Jag älskar hösten – man kan till och med säga att det är min favoritårstid.
Sommaren i all sin ära men, det är något särskilt med den här tiden på året då, löven skiftar färg från prunkande grönt till sprakande nyanser av eld. Även luften får en härligt kylig och krispig kvalitet som, nyper i kinderna och, rensar dammet ur lungorna.

Jag kan bli inspirerad av hösten.
De gula och röda fallande löven är lugnande att se på. Tycker även att lövfällningens tid är mera kravlös än de andra årstiderna- en perfekt årstid för oss latmaskar.

Höstfärger och fin stenmur mellan Trolmen och Råbäck. 

Jag försöker leva max fullt ut i varje årstid men har på något vis alltid gillat när hösten är i antågande. Då sprider sig ofta ett lugn och inte så många måsten som det är på våren och sommaren. En viloperiod innan juljäktet kommer med stormsteg i december.

Ibland får man väl se genom fingrarna med att det även kan vara regn och rusk men då sätter man sig skönt i soffan och tänder några ljus och läser någon trevlig bok eller tidskrift.

Jag brukar flera gånger på året åka till mitt kära Kinnekulle för att ta en långpromenad.
Oftast blir det Österplana hed men under söndagen ställde jag färden till den västra sidan av Kinnekulle.

Som alltid gjorde jag mina äggmackor. Av någon anledning brukar det bli stekta ägg på hösten och, kokta ägg på våren och sommaren. En termos med kaffe är ju också ett måste. Enligt SMHI så har aldrig sommaren tagit slut så tidigt som i år- det lära vara den tidigaste hösten på 40 år. Söndagens höstväder var utmärkt för en långpromenad.

Ställde bilen vid Trolmen och, gick den smala vägen till Hällekis Säteri. Vid starten träffade jag på en gammal trägubbe.

Hälsade artigt men, fick inget gehör och fortsatte vandringen mot Råbäck. Jag trodde att jag har sett det mesta på Kinnekulle men upptäckte mitt emot Råbäcks slott att det gick en stentrappa till en turkisk paviljong.

Funderade på hur jag har under alla dessa år inte, har sett denna lokala lilla sevärdhet. Mannen bakom denna turkiska paviljong var hovmannen och konstnären Fritz von Dardel som, tydligen tillverkade och ritade denna paviljong. Han var uppenbarligen ofta och målade runt Råbäck.

Ställde kosan mot Munkängarna. Nu på hösten är det folktomt här. Annat är det på våren när, det knappt finns någon parkeringsplats vid det nedrivna turisthotellet. När man går ensam i Munkängarna på hösten så, blir det lätt en känsla av en trolsk och magisk plats. Det endast som hörs är de nedfallna löven som, prasslar lite under skorna.

Jag kommer fram till den 158 höga och långa stentrappan. Det märks att man förra veckan blev ett år äldre när, man nu åldersmässigt börjar komma närmare ättestupan. De 158 stentrapporna upp mot stenbrottet kändes blytungt men, jag klarade det även i år.

Vid rampen mot stenbrottet kändes att det skulle bli underbart härligt med en kopp kaffe och mina” äggamackor”. Satte mig på en sten med en vidunderlig utsikt över vattnet där några stod och fiskade. Jag hade känt att, när jag gick uppför stentrappan att, det kändes så varmt i ryggslutet.

Nu kom förklaringen. I min medhavda ryggsäck hade allt kaffe runnit ut. Jag hade glömt att skruva åt termosen. Allt kaffe låg i ryggsäcken. Det blev smörgåsar utan kaffe. Så kan det gå när hjärnhaspen inte är på.

Nåväl- jag fick i alla fall en liten vilopaus för att, sedan ta vägen tillbaka. Passade på att titta hur en annan paviljong i området ser ut i år. Skådespelerskan Emelie Högkvist paviljong som, en gång var en vacker liten träbyggnad inbäddad bland de höga lövträden i Munkängarna som nu tyvärr förfaller mer och mer för varje år.

Är det ingen som kan anslå lite pengar för att rusta upp det pittoreska huset eller flytta det till parkeringen vid Turisthotellet.

Jag avslutade söndagens utflykt med att titta på en av Kinnekulles vackraste höstträd vid Medelplana kyrka. Trädet brinner av röda färger. Det är så himmelskt vackert.

Hösten är alltid välkommen för mig – det är min årstid.
___________________
Bildena är klickbara till större format.

En kommentar på “Tore Sahlström på höstvandring
En kaskad av rikliga färger.”

  1. K. Levinsson skriver:

    skitbra!

Kommentarerna är stängda