Tore Sahlström bjuder på midsommarläsning:
Mejeriet som minner om en svunnen epok.

Då 1900-talet var ungt fanns det mer än 500 mejerier i Skaraborg.
Inte någon annanstans låg mejerierna så tätt som här.

Många av byggnaderna finns kvar och i en del råder annan verksamhet eller har byggts om till en modern bostad.

Som exempel kan nämnas Söne mejeri som blivit pub och matställe, och Västerplana mejeri fungerar numera som konsthall.

Ett mejeri som står kvar med alla inventarierna allt sedan mejeriverksamheten upphörde är det lilla Raggargårdens mejeri i Holmestad. Det lär vara det enda småmejeriet i Sverige som har de ursprungliga inventarierna kvar.

Jag såg detta mejeri i en turistbilaga och blev nyfiken och bestämde mig för ett besök här.

Vänligt nog kom Inger Liderud från Holmestad Hembygdsförening och guidade mig i lokalerna. Holmestads Hembygdförening förvaltar och sköter byggnaden och har ett nyttjandeavtal med den nuvarande ägaren.

Flera medlemmar i föreningen har tagit sig an mejeriet och gjort renovering av tak och fasader. Projektet Raggargårdens mejeri startades för att sprida kunskap om vårt industrihistoriska kulturarv. Projektet fick stöd av Länsstyrelsen, Sparbanksstiftelsen och Skaraborgs Hushållsgille.

Det nygamla mejeriet kunde invigas hösten 2010. Föreningen har därefter drivit ett projekt för att ytterligare utveckla mejeriet som besöksmål.

Raggargårdens mejeri uppfördes av Einar Broberg år 1929.
Mejeriet fungerade som ett kombinerat gårds-och uppköpsmejeri och hade fyrtio leverantörer. När mejeriet byggdes var det ett mycket modernt med hygeniska golv och väggar av kakel. Merparten av mjölken kom från närliggande gårdar och fraktades med häst och vagn.

Med tiden ökade konkurrensen från Mjölkcentralen i Götene och omkringliggande mejerier. Mejeriverksamheten på Raggargården var ganska kort för år 1940 lades mejeriet ner.

Enligt sägen skulle den sista mejerskan låst och slängt nyckeln så att ingen skulle hitta den.

Genom en inventering av industriminnen 1978 uppmärksammades det ovanliga i att det fanns kvar ett äldre mejeri med bevarande inventarier i Raggargården. Under en lång period hade just inventarierna konsekvent förstörts av konkurrensskäl när mejerier lades ner i Skaraborg.

Raggargårdens inventarier hade det dock inte skett någon åverkan på. Kanske var det tack vare som sägnen säger att den sista mejerskans påfund att slänga nyckeln hade en bidragande orsak till att inventarierna fick vara i fred i mejeriet under en längre tid.

Eftersom mejeriet hade stått utan användning i många år hade underhållet blivit eftersatt. Mellan 2005 och 2009 genomfördes därför en restaurering som omfattade takomläggning och ommurning av skorsten. Dessutom gjordes en försiktig uppfräschning av mejerskans bostad på andra våningen.

För hundra år sedan var tillverkningen av mejerivaror ett typiskt kvinnoyrke. Mejerskor var högt aktade och respekterade yrkeskvinnor. Det var ett mödosamt arbete. Arbetet började klockan sex på morgonen och avslutades vid niotiden på kvällen.

Raggagårdens mejerska bodde på andra våningen och hennes våning kan man nu få se i dåtida inomhusmiljö. Den lilla lägenheten om ett rum och kök är möblerat på ett charmigt och tidstypiskt sätt.

På den här tiden ansåg man att en mejerska skulle vara ensamstående. I praktiken var det bara ogifta kvinnor som blev mejerskor. Många var dock avundsjuka på deras speciella ställning i samhället och en del ansåg att mejerskorna blev runda och präktiga av all den grädde de slurpade i sig. De fick sin utbildning vid kvinnliga mejeriskolor. Här fick de undervisning i beredning av smör och ost samt skötsel och reperationer av maskiner.

På Kinnekulle vid Blombergs egendom låg det en gång i tiden en mejeriskola.

Mejerisalen var en central plats för tillverkningen. Här fanns det ett ångvärmt ostkar, en separator, pastöriseringsapparat och en mekanisk smörkärna.

På bottenvåningen finns även pressrum, saltrum och ett ostlager. Ostarna som syns bilderna är inte äkta av förståeliga skäl utan gjorda i frigolit.

Idag är Raggargården Sveriges enda mejerimuseum.
Besökaren får goda inblickar i hur ost och smör tillverkades i början och mitten av förra seklet. Vi skulle nog kalla det i nutid som småskaligt och närproducerat.

Raggargårdens mejeri är värt ett besök. För den som vill se detta gamla mejeri kan göra det under alla söndagar i juli månad. Då har nämligen Holmestads Hembygdsförening öppet för visning.

Fotnot:. Bara i Holmestadtrakten fanns det ett flertal mejerier förutom Raggargården såsom Slåttens, Enebacken,, Svenstorp, Ågårdskvarn , Rättaregården och Nyholms mejeri.
__________________________
Öppet söndagar 13-16 i juli

Tillbaka till framsidan