Gå direkt till Nyheten (Den biologiska mångfalden är hårt trängd
Rapport om 166 arter i Sverige)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. Söndag 22 september 2019
  1. Dagens namn:
  2. Maurits och Moritz
  3. I morgon:
  4. Tekla och Tea

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Den biologiska mångfalden är hårt trängd
Rapport om 166 arter i Sverige

Publicerad tisdag, 30 april 2019, 09:01 av Redaktionen


I dag rapporterar Sverige statusen för 166 arter och 89 naturtyper till EU. Endast 20 procent av Sveriges naturtyper och 40 procent av arterna mår bra. Bedömningarna delas in i gynnsam, otillfredsställande och dålig. Gynnsam innebär kortfattat att de på lång sikt ska kunna fortleva som en livskraftig del av den svenska naturen.

Rapporteringen görs vart sjätte år, i år senast 30 april, enligt Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet, som EU:s medlemsländer har antagit för att motverka förlust av biologisk mångfald.

– Däggdjur, trollsländor och många kärlväxter klarar sig förhållandevis bra, medan många fjärilsarter och skalbaggar får det svårare att överleva på sikt, säger Mark Marissink, biträdande chef på Naturvårdsverkets Miljöanalysavdelning.

Fjärilar är de enda pollinatörer som bedöms och resultatet visar att även ekosystemtjänster som pollinering är hotade.

Tillståndet för både arter och naturtyper är bättre i den alpina regionen än i övriga landet, vilket till stor del beror på att stora fjällarealer ligger inom skyddade områden. Gräsmarker, dyner och naturtyper i havet har sämst bevarandestatus i Sverige. Även skogsnaturtyper och skalbaggar, som är beroende av gammal skog och död ved, har dålig status.

– De marina livsmiljöerna är fortsättningsvis hårt pressade och har överlag dålig status. Men vi ser också några glädjande förändringar till det bättre. Tillståndet för tumlaren i Västerhavet bedöms nu som gynnsamt, detsamma gäller gråsälen i Östersjön, säger Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.

Havsmiljön utgör en särskild utmaning eftersom flera länder tillsammans delar ansvaret för havet. Den nationella situationen för livsmiljöerna i sjöar och vattendrag är i stort sett oförändrad jämfört med föregående bedömning för sex år sedan. Det långsiktiga arbetet med både aktiva åtgärder och ett utökat skydd har lett till lokala förbättringar av de akvatiska livsmiljöerna.

ArtDatabanken vid SLU har vetenskapligt tagit fram det mesta av faktaunderlaget på uppdrag av Naturvårdsverket, som tar fram bedömningar, granskar och levererar till EU. Havs- och vattenmyndigheten tar ansvar för bedömningar, granskar 22 akvatiska arter och 17 akvatiska naturtyper. Dessutom har ett stort antal forskare och experter ingått i 14 referensgrupper.

– Förändringen i status för fladdermöss och fiskar beror på faktiska förändringar i naturen. Fladdermössen har ökat bland annat tack vare åtgärder för skog och våtmarker. Med åren har undersöknings- och analysmetoderna förbättrats och utvecklats, vilket betyder att vi är säkrare på statusen den här gången, säger Mona Naeslund, projektledare för Artikel 17-rapporteringen på Naturvårdsverket.

Intensiv produktion och upphörd hävd försämrar situationen
I stort sett är tillståndet för arter och naturtyper fortsatt dåligt beroende på ett intensivt fiske och ensartat jord- och skogsbruk samt upphörd hävd av biologiskt värdefulla gräsmarker. Där tillståndet har förbättrats beror det på åtgärder. Till exempel har 23

Natura 2000-områden tillkommit under perioden och tillsammans med tidigare områden har hittills cirka 4000 områden i Sverige skyddats inom Natura 2000-nätverket. Åtgärdsarbetet måste fortsätta för att vända trender i naturen.

Även resten av Europa står inför stora utmaningar när det gäller biologisk mångfald. Medlemsländerna i EU har tillsammans tagit fram en strategi för att stoppa förlusten av habitat och främja bevarandet av olika arter och naturtyper. Strategin innehåller mål som bygger på de viktigaste orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Det övergripande målet är att förlusten av biodiversitet och dess ekosystemtjänster ska stoppas innan 2020, samtidigt som redan skadade ekosystem ska restaureras och återställas.

EU går igenom alla länders rapportering, som kvalitetssäkras och publiceras under hösten 2019. De svenska resultaten offentliggörs i och med rapporteringen till EU.