Gå direkt till Nyheten (Avhandling ger dialyspatienter hopp
om förbättrade behandlingsmöjligheter)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. Fredag 24 maj 2019
  1. Dagens namn:
  2. Ivan och Vanja
  3. I morgon:
  4. Urban

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Avhandling ger dialyspatienter hopp
om förbättrade behandlingsmöjligheter

Publicerad fredag, 15 mars 2019, 08:47 av Björn Smitterberg

Ursula-Hadimeri-(002)För att en behandling med bloddialys skall fungera över en längre tid behövs oftast en kärlförbindelse. Nyligen doktorerade Ursula Hadimeri, överläkare på kliniken Bild- och funktion i Skaraborgs Sjukhus, om framtida möjligheter att förbättra behandlingen. 

Bloddialys är en av de mest resurskrävande behandlingarna som finns i den moderna sjukvården med kostnader på över en halv miljon per patient och år. För att en behandling skall fungera över en längre tid behövs oftast en kärlförbindelse besående av en artär och ven som anlägges genom en speciell kirurgisk teknik. Ett flertal faktorer påverkar funktionen av denna kärlförbindelse (arterio-venösa fistel). Denna inverkar i sig på kroppens olika funktioner såväl på ett lokalt plan som utövande av systemeffekter, det vill säga inverkan på hela kroppen.

Ursula-Hadimeri-(002)

Ursula Hadimeri, överläkare vid Skaraborgs Sjukhus. Foto: Bild och Media/Skaraborgs Sjukhus

Ursula Hadimeri, överläkare vid Skaraborgs Sjukhus och doktorand vid Linköpings universitet, försvarade sin avhandling i detta viktiga ämne 7 mars. I avhandlingsarbetet beskrivs riskfaktorer för fistelfunktion men också möjliga framtida behandlingsmöjligheter för att förbättra densamma.

-En välfungerande fistel kan användas i många år och därmed möjliggöra en komplikationsfri behandling. En problematisk förbindelse kan dock ge upphov till en mångfald av komplikationer och behov av flera olika kirurgiska ingrepp och sjukhusinläggningar samt risk för förtida död, säger Ursula Hadimeri.

Ämnets aktualitet återspeglas även i att förekomsten av en adekvat fungerande kärlförbindelse mäts systematiskt i Västra Götalandsregionen, i rikstäckande register (Svenskt njurmedicinskt register) samt genom internationella sammanställningar.