Gå direkt till Nyheten (Debatt: Vänerns nivåer kräver nationell samordning)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. Tisdag 16 oktober 2018
  1. Dagens namn:
  2. Finn
  3. I morgon:
  4. Antonia och Toini

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Debatt: Vänerns nivåer kräver nationell samordning

Publicerad lördag, 25 augusti 2018, 00:24 av Insändare

debatt-insikonFöreträdare för Vänerns vattenvårdsförbund begär i en debattartikel att Vänerns låga vattenstånd blir en fråga som sköts på nationell nivå.
– Den låga nivån under lång tid har fått stora konsekvenser för ekosystemet.

Vänerns vattennivåer kräver nationell samordning

Från lördagen 25 augusti till söndagen 2 september pågår Vänerveckan. Den anordnas för sjätte året och för tredje gången med Vänersamarbetet och Vänermuseet som arrangörer. Det är en vecka där föreningar och företag kring Vänern visar upp sina verksamheter och ett bra tillfälle för skolklasser och invånare att upptäcka Vänern och lära sig mer om vårt fantastiska innanhav. Men vår framtid vid Vänern är hotad. Vi har inte en positiv utveckling inom alla områden. Ett av dessa är Vänerns vattennivåer.

sannornavanernsandbeck16103(Foto Lidköpinsnytt: Östra Sannorna 2016)

Avtappningen av Vänern regleras av en vattendom från 1937. Innan regleringen kunde vattennivån inte styras alls och nivån varierade kraftigt. Efter regleringen kunde vattennivån styras. Sedan dess har det varit mindre vanligt med höga nivåer, men regleringen kan inte skydda mot alla översvämningar eftersom det finns begränsningar i hur mycket vatten som kan tappas genom Göta älv. För att minska risken för översvämningar har Vänern sedan tio år reglerats hårdare än någonsin och hålls på en konstant låg nivå. Detta skulle vara tillfällig lösning till 2012 men förlängs fortfarande med ett år i taget utan att någon långsiktig lösning är i sikte.

Den låga nivån i Vänern under lång tid har medfört stora konsekvenser för Vänerns ekosystem med växter och djur som är beroende av naturligt varierande vattennivåer. Låga vattennivåer ger en påverkan på såväl ekosystem som friluftsliv och besöksnäring. Tillsammans med milda vintrar utan is ökar sly och vass, och vikar och stränder växer igen. Vid för låga vattenstånd under vårvintern blir inte vattenståndet i Vänerns grunda vikar och strandängar högt nog för att gäddan ska kunna leka och gäddyngel utvecklas, och det får stora negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och yrkes- och sportfisket.

För låga nivåer i Vänern drabbar även sjöfarten i Vänern. Transportfartygen når då inte upp till kajer och kan inte heller gå med full last, vilket får både ekonomiska och miljömässiga negativa konsekvenser.

Samtidigt kan vi inte heller ha för höga nivåer i Vänern. För en stor del av bebyggelse, jordbruksmark och infrastruktur i översvämningskänsliga områden runt Vänern skulle för höga vattennivåer få förödande konsekvenser, som vid översvämningen 2000/2001. Tappningen av Vänern påverkar också Göta älv och Göteborg. Konsekvenserna skulle bli mycket stora om ett skred inträffade, både för bebyggelse och försörjningen av dricksvatten, då Göta älv är den huvudsakliga dricksvattentäkten för Göteborg. Dricksvattenintaget behöver ibland stängas, bland annat för att saltvatten tränger in. Det inträffar om vattennivån i havet är hög eller om vattenflödet i Göta älv är för litet. Vänern är också Sveriges största vattenkraftmagasin och kraftverken i Göta älv är viktiga för Sveriges elförsörjning. Det måste gå att producera el när den behövs och för lite tappning, dvs för att hålla högre nivåer i Vänern, påverkar elproduktionen.

Många intressen påverkas alltså av Vänerns vattennivåer och vi har en situation där ingen är nöjd och vi vill hitta en lösning där alla är nöjda. Om det ska vara möjligt behövs en nationell samordning så att alla samhällsintressen tas tillvara och en lösning som omfattar hela vattensystemet Klarälven-Vänern-Göta älv-Skagerack.

Många stora förändringar kommer att ske inom de närmsta åren som påverkar förutsättningarna för Vänern. Dessa är bl a nya slussar i Göta älv, skredsäkring av Göta älv, ombyggnad av damm i Lilla Edet, översvämningsskydd i Göteborg och muddring i Göteborgs hamn. Till detta kommer också klimatförändringar och det beräknas bli vanligare med både höga och låga nivåer i Vänern och stigande havsnivåer.

Såväl Väner-kommunerna som Länsstyrelserna i Värmland och i Västra Götaland gjorde tydliga skrivelser till regeringen 2014 och 2015. Det gjordes också en statlig klimatanpassingsutredning 2017. Men inga svar gavs, ingen samordning har skett och den tillfälliga lösningen för Vänern och Göta älv fortsätter. Väner-kommunerna har under 2017 koordinerat nyckelaktörer i samrådsgrupper och kommer i höst fortsätta arbetet för en hållbar lösning. Så var finns den nationella politiken i denna fråga? Vi vill se en nationell samordning av Vänerns vattenreglering och de stora projekt i Göta älv och Göteborg som planeras inom de närmsta åren.

Bjarne Olsson
Ordförande, Vänersamarbetet

Ida Billvén
Museichef, Vänermuseet

Kajsa Ezelius
Ordförande, Vänerns vattenvårdsförbund

Inga kommentarer

Kommentarsfunktion är inaktiverad för denna nyhet