Hört på stan: Fritidsbadare

Publicerad fredag, 17 augusti 2012, 08:00 av Björn Smitterberg

Vad gör egentligen Fritidsnämnden på lediga stunder?
Badar i Lidan? Klättrar på stegar?

Nej, bilden visar något allvarligare än så. Livbojen saknas och stegen tycks ha sett bättre dagar. Frågan är om livräddningsutrustningen är Kultur- och Fritidsnämndens ansvar numera.

Citronpris till alla som förstör räddningsutrustningen, får delas med någon klyfta till den som har ansvar för att utrustningen är användbar. Stegen ser inte helt tillförlitlig ut.

Som synes på bilden – tagen i söndags – har vi haft några fina dagar nu. Men väderleken och klimatet är inte helt förlåtet för den våta sommaren, inte än. Det är lugnt och stilla.

Det borde vara lugnt och stilla på Nya Stadens torg också. Men så fort redaktören skriver något om klagomål på oväsen på torget kommer det kommentarer på femårsnivå om att ”det borde man veta när man flyttar till torget” eller ”flytta ut i skogen”. Som om det är en mänsklig rättighet att med fullgas göra svarta hanspår på asfalten på nätterna. Varför kan man inte vara på torget, med bilar och MC, och visa hänsyn?

Redaktören som själv bor ganska centralt – dock inte vid torget – måste påpeka och ge apelsinpris till försommarens cruising. Den tog hänsyn – även om den fanns och deltagarna tydligen hade trevligt.

Det finns dock fler platser där det bullrar onödigt mycket – det där med att få grönt ljus på Esplanaden exempelvis. Det tycks vara höjden av lycka för några. Fullt rus på motorn i väntan på gröna lampan, och sedan i väg så det skriker.

En av kommentarerna skrev att med lite enkel hänsyn kan alla samsas på torget. Just det!

Redaktören har även lagt märke till att Strandgatan tycks vara hemvist för sladdare, och några platser till. Varför håler man på med något sådant onödigt?

Ett synnerligen välriktat och folkligt motorintresse är Hjulafton. Apelsinpris till alla som arbetar med detta!

För övrigt sägs att ett universitet i England utsett världens roligaste historia. Med risk för att universitetets undersökning är ett skämt återges här den vinnande historien:

Två New Jersey-jägare är ute i skogen när en av dem plötsligt faller till marken. Han verkar inte andas, hans ögon rullade bak i huvudet. Den andra killen rycker fram sin mobiltelefon och ringer räddningstjänsten. Han skriker till operatören:
- Min vän är död! Vad kan jag göra?

Operatören säger med en lugn och lugnande röst:
- Ta det lugnt. Jag kan hjälpa till. Låt oss först se till att han verkligen är död.

Det blir en stunds tystnad, sedan hörs ett skott.
Killen röst kommer tillbaka på linjen och han säger då:
- OK, nu då?

Redaktören för sin del tycker inte den var särskilt rolig. Men typiskt amerikansk – där tycks ju viktigaste plagget  vara skottsäker väst.

God Helg

Inga kommentarer

Kommentarsfunktion är inaktiverad för denna nyhet