Debatt: Är gifter från Värmeverket helig ko?

Publicerad torsdag, 19 juli 2012, 10:20 av Redaktionen

Linda Berling-Nieuwenhuizen och Veronica Berling skriver i en debattartikel att de önskar ett nytt sätt att ta hand om soporna i Lidköping, bl a för att stoppa utsläpp av dioxiner och andra ämnen i luften. De vill också att Råda Ås räddas för att kunna rena dricksvatten naturligt.

Ingen rök utan eld

- Varför har ni ingen rökt sik? undrar den brunbrända damen besviket framför köpdisken.

Jag svarar att vi inte får sälja sik från Vänern då den har för höga dioxinhalter i sig. Livsmedelsverket har dömt ut den.

- Jaha, men varför har inte de andra fiskarna för höga halter då? tillägger hon och tittar oförstående på mig.

Jag svarar att det beror på att siken är en fet fisk och fettet lagrar. De andra fiskarna har naturligtvis också dioxinhalter men inte lika höga som siken.

- Jaha, vad synd.

Jag replikerar godmodigt:

- Ja, fast samtidigt är det väl bra på ett sätt för då kanske någon reagerar och kanske gör något åt föroreningarna?! 

- Jo, det förstås, nickar damen instämmande och dröjer med blicken på en rökt lake.

Denna dialog har jag haft många gånger med turisterna i Spiken denna sommar. Som yrkesfiskare blev man först upprörd över att Livsmedelsverket dömt ut siken. ”Det beror ju på vart proverna tas! Utanför pappersbruken i Karlskoga förstår man ju – men här i södra Vänern? Strömming är ju lika giftig men står med på EU:s undantagslista, det är inte siken!”. Så resonerar man fram och tillbaks.
 
Nu när det gått några månader och utdömningen sjunkit in har saken tagit en annan vändning. Särskilt när de som forskar i de höga dioxinhalterna i insjöfisken börjar hitta orsakerna och se samband. Nu är yrkesfiskaren inte längre så arg över Livsmedelsverkets krokben, istället blir han vred över kommunpolitikernas kortsiktiga intressen – för bovarna verkar vara värmeverken runt om Vänern.

Redan 2006 visade Karlskoga kraftvärmeverks egna kontroller att dioxinutsläppet överskridit EU:s gränsvärde. Orsaken var, enligt bolaget, den ojämna förbränningen av plast, trä och papper i pannorna. Utsläppet av höga dioxinhalter fortsatte även året efter, alltså 2007, trots åtgärder från bolagets sida.  Dioxiner är miljögifter och kan skada människor och djur.  Länsstyrelsen i Örebro län bestämde sig i januari 2008 att anmäla Karskoga kraftvärmeverk till åklagarmyndigheten efter misstanke om brott mot miljöbalken. 

Jaha, Lidköpings värmeverk är delvis medskyldigt. Deras utsläpp av dioxiner faller också ner i form av regn över Vänern. Värmeverket igen. Suck. Den är som en stor varböld ända sedan den byggdes för att bränna biobränsle. Hur det gick med biobränslena och larmet om gomspalt i närområdet vet vi ju. Värmeverket står kvar och eldar sopor – dessutom osorterade – som aldrig förr. Vi köper andras osorterade sopor till och med. Värmeverkets tillskyndare verkar immuna mot kritik. En helig ko? På isen.

De giftiga dioxinutsläppen från sopeldningen faller ner i form av regn över Vänern. Där tar vi vårt dricksvatten också. Kanske inte så konstigt att vi blir sjuka och dör i cancer. Suck igen. Vi tänker genast att vi ska börja hämta vatten i Råda, i källan på dunk. Varför måste vi elda våra sopor? tänker vi uppgivet. Så primitivt. Det förstår väl vem som helst att blöta och hopblandade sorter av sopor som eldas upp ger giftiga utsläpp – dessutom superkoncentrerade utsläpp – trots alla filter och reningar i världen? Vad släpper Lidköpings värmeverk ut per år egentligen? Enligt naturvårdsverket släppte vi år 2011 ut:

Kvävedioxid (NOx) 56073 kg
Svaveldioxid (SO2) 10329 kg
Koldioxid (CO2) 255558271 kg
 
På kommunens webb kan man läsa att värmeverket på vintern eldar upp 300 ton sopor per dag och på sommaren 150 ton per dag.

De giftiga dioxiner – som blir kvar när vi eldat upp våra och andras sopor, efter att ha försökt filtrera och rena bort det som går – släpper vi ofrånkomligen ut i vår luft, i vårt vatten och i vår mark. Slutligen hamnar det i oss genom kranvattnet vi dricker och den lokalproducerade maten vi äter.

Låter det hållbart?

Vi vill:

- att våra barns och kommande generationer lidköpingsbors hälsa och miljö är en politisk prioritet ett!

- att kommunen tar hand om soporna på ett mer ekologiskt och miljöanpassat vis genom bland annat återanvändning och återvinning, rötning och källsortering för att få en mer hållbar miljö. Biogasanläggningen borde kunna ta hand om blöta sopor (matavfall/komposterbart) för rötning. Värmeverket bör i första hand elda så rena bränslen som möjligt; biobränslen och källsorterat avfall.

- att  kommunen stoppar brytningen i Råda ås för att skydda grundvatteninfiltrationen, för om inte kommunerna runt om Vänern vill sluta elda osorterade sopor så kan vi i förlängningen inte heller fortsätta att ta vårt dricksvatten ur sjön.
 
Linda Berling-Nieuwenhuizen och Veronica Berling