Hört på stan: Tårtkalas i dag

Publicerad fredag, 02 september 2011, 08:17 av Björn Smitterberg

I dag kommer en 30-åring att firas i Lidköping. Vilken kan det vara – en 30-åring som för fem år sedan fick en guldklocka för 25 års tjänst?

Redaktören har aldrig fått någon present för lång och trogen tjänst. Tjänsterna har varit för korta för det. Elva år på samma plats är väl rekordet. Tio på ett annat. Snart sju på Lidköpingsnytt.

Ibland önskar redaktören dock att han gjort något annat.
Något som inte är så offentligt när man gör fel.
Men redaktören har aldrig varit praktiskt lagd, tycker att gräsklippning är en svår sak. Framför allt otroligt tråkig. En gång i träslöjden hade redaktören en lärare (eller vad man nu skall kalla honom) som lät redaktören hålla fram händerna medan han slog med pekpinne över händerna. Pekpinnen gick av, liksom ett ringfinger på redaktören.
Anledning: Redaktören kunde inte hyvla. När rubanken kom fram och användes blev redaktörens träbit inte plan och fin, det blev en bubbla.
Naturligtvis skulle det bli bättre om redaktören fick stryk. Men det hjälpte inte… Tala om pedagogik på hög nivå.

Men det där med att göra fel så alla märker det är inte roligt. Redaktören hade en svart tisdag.

Tisdagar är normalt dagar med väldigt mycket att göra för redaktören.
Nu inträffade dessutom – i värsta rusningstid som man brukar säga när fler än två cyklar möts på Torgbron – en nyhet som behövde bearbetas. Redaktören jobbade snabbt och utan att kolla något ihop en liten synops – helt obegriplig för de flesta och full av faktafel. Så sparas det som ett utkast för att hanteras bättre senare.

Något annat kom akut emellan.

Men…
… så ringer telefonen.
- Du här var inte mycket rätt i texten om mig, sa den som berördes av texten i synopsen.
Först efter några sekunder började redaktören förstå. Det var inte utkastknappen redaktören tryckt på. Det var publicera-knappen.

Det kan ta upp till fyra minuter innan en rättelse kommer till läsarna. Lägg dessutom minuterna det tog innan redaktören fick klart för sig vad som hänt. Ni kan kanske tänka er de tankar som for genom huvudet – under de ovanligt långa minuterna.
Skamvrå. Redaktören får gå med säck över huvet resten av veckan…

Än värre är kanske att en ringde och frågade varför det kommit ny (rättad) version…. Redaktören undrar fortfarande om det samtalet var ett skämt.

Och en helt annan reflektion…
… från torsdagen när redaktören var ombedd köpa rödlök. Inga problem, ja inte förrän redaktören kom till affären och såg: Rödlök – ursprungsland Australien.
Är det bara vi enskilda personer som skall tänka på klimatet, minska utsläppen från transporterna och ta miljöansvar? Behöver inte inköparna i butikerna tänka på sådant?

Apelsinpriset går till den berörda personen, som ringde och rättade redaktören så abrupt i tisdags. Jag kunde nästan höra ett tyst skratt åt det hela. Det var inte redaktören som skrattade.

Citronpriset – det får stanna på redaktionen efter den svarta tisdagens feltryckning.

Vad är det nu som firas med tårtkalas i dag – 30-årsdagen? Jo det är Stadshuset på Skaragatan.
Redaktören är verkligen väldigt förtjust i tårta. Men tyvärr har ingen inbjudan kommit.

Veckans vits från Bengt BG i Vinninga och handlar om att bli farfar (som redaktören ju blivit till stor glädje för sig själv):

-Farfar får jag sitta i ditt knä?
-Kan du inte sitt bredvid mig här på bänken?
-Nej den är ju nymålad!

God helg.