60-årsminne: Isen skruvade - nya bilder
Läsare berättar dramatiska minnen

I dagarna är det precis 60 år sedan den stora förödelsen med isen i Lidan. Fartyg förstördes och isen rev med sig det mesta som annars kunde stoppa vattnet på sin väg mot Vänern. Vilka minnen har du? Bilder kanske? Hör av dig till redaktion@lidkopingsnytt.nu och berätta, eller skriv en kommentar.
Sidan publicerades första gången i måndags byggs på sedan dess..

Den här bilden från Lidan har Lidköpingsnytt fått låna av Anders Engdahl, båtolog och samlare av bilder i Motala. Enligt uppgifter till Lidköpingsnytt skall det ha varit som värst den 18 och 19 februari 1950 och då togs bilden - som är klickbar till större format.

Anders Engdahl har - genom kontakter med Hans Bleeker - skickat fler bilder från Lidköping och svårigheterna med isen 1950. På bilden här nedan - klickbar till större format - är det ångaren Zeus som drivits upp mot södra piren.

- Jag var 14 år vid islossningen 1950 och gick i realskolan, skriver Arne Blomgren.

- Jag minns dramatiken när jag cyklade mellan olika delar av Lidan. Jag befann mig vid järnvägsbrons fäste på östra sidan om Lidan när bron gav sig iväg.

Arne Blomgren har skickat med tre bilder från islossningen - och det är mycket dramatik.

En annan berättelse kommer från signatyren Pyttan:

- Denna katastrof är ett minne jag aldrig glömmer.

- Vid den tiden gick jag i läroverket. På frukostrasten rusade vi ner till kajen precis vi järnvägsbron. Isblock låg och pressade upp mot den. Hur länge jag stod där vet jag inte. Plötsligt började massan röra sig. Bron “brast” det sjöng i den avslitna järnvägsrälsen, den seglade ovanpå isen ut mot sjön och isblock kom farande upp på kajen.

- Båtar som följde med minns jag inget av.  Då insåg jag och alla andra som stod där faran och sprang för våra liv. Jag stod ju närmast älven och knuffade på andra som sprang före mig.

- Detta var inte nog. Tillbaka till skolan fick jag anmärkning för försenad ankomst. Denna skulle undertecknas av målsman. Vettskrämd lämnade jag fram den till pappa. Vad skulle straffet bli, utegångsförbud kanske indragen veckopeng och naturligtvis mycket ovett.

- Då pappa fick reda på anledningen blev han tyst och sa sedan att han var glad att jag levde och hann undan isen, detta kommer du aldrig att glömma så länge du lever. Han hade rätt. Det sitter i minnet än och jag kan fortfarande höra dånet och rasslet från bron och isen när jag tänker på det. Som vuxen har jag insett att jag svävade i livsfara.
(Jag hade en kamrat med mig men hon gick tillbaka till skolan i tid)

-

Göran Apell har skickat in en bild på en polis som är på vakt - på en isklump. Bilden togs utanför järnvägsstationen i Lidköping i samband med islossningen 1950. Bilden kan klickas till större format.

 - -

Christer Larsson i Lidköping var bara fyra år vintern 1950, men har ändå minnen av händelsen.

- Det var så speciellt och man var ju som liten ganska rädd för det som hände. Jag har minnesbilder av Nya Stadens torg där det låg isblock högt upp.

- Nordanvinden tryckte in isen i älven och det blev en propp. Det var en otrolig händelse… Min pappa kom hem och hade sett vad som hände, han cyklade mellan hemmet och jobbet vid Såtenäs där han var byggnadsarbetare.

- -

Brgningsförsök av ångaren “Zeus” - någon som vet hur det gick? Bilden kan klickas till något större format.