Fräckt och roligt på Läcköoperan
Publicerad lördag, 11 juli 2009, 23:10 av Björn Smitterberg
En strålande föreställning blev det i kväll när Läcköoperan hade årets premiär på Rossini´s Italienskan i Alger. Men även i år ställde vädret till problem. Flera repetitioner har fått ställas in. Ändå är det en rolig och fräck operaföreställning som erbjuds i sommar i jämförelse med det mer allvarliga temat om Magnus Gabriel förra året.
Det är även i år en mycket bra ensemble som samlats och mycket har årets regissör Henry Bronett uppmärksammats och hans operadebut får med beröm godkänt. Ett utmärkt val och någon cirkus blev det verkligen inte av operan. Men mycket mimik, många rörrelser som förstärker den historia som berättas.
Ulrika Skarby är alldeles utmärkt i sin roll som italienskan som kidnappas och för att tvingas gifta sig. Rossini har gjort en opera i en av Europas mörkaste tider - ungefär samtidigt som den svenska adeln tog kontakt med en fransk general och erbjöd denne att ta den svenska tronen. Det är alltså en opera som fortfarande roar - och det är inte minst ensemblen som bjuder på mer än bara skön sång och musik.
Det är som vanligt i Rossini´s operor en mezzosopran i huvudrollen. Självklart finns hela registret med. Basbarytonen Markus Schwarz spelar Mustafa, tenoren Fredrik Strid är Lindoro, Taddeo spelas av barytonsångaren Anders Kjellstrnd, Elvira av sopranen Åsa Danielsson, Zulma av Astrid Robbilard, Haly av Andreas Lundmark som är basbaryton, och Malin Eklöf som är reserv i flera roller.
Simon Phipps förknippas numer med Läcköoperan för han hör till den fasta ensemblen. Även i år har han hittat det magiska i musiken som gör att man får musik som bara fastnar, som trallar på i huvudet på den mest omusikaliske hela vägen hem från föreställningen.
Vi skall heller inte glömma att nämna den svartmuskiga kören av eunucker som starkt bidrar till rövarmiljön i Alger.
Helt klart är att Catarina Gnosspelius lyckats som projektledare och producent ännu en gång. Den här föreställningen borde alla se - för den är kvick, rolig och fräck, med grepp som man inte brukar få se på en operascen precis.
- Foto: Harald Jonsson -
Inga kommentarer
Kommentarsfunktion är inaktiverad för denna nyhet































