Gå direkt till Nyheten (Debatt: Våldet i samhället har inte ökat)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. Tisdag 18 juni 2019
  1. Dagens namn:
  2. Björn och Bjarne
  3. I morgon:
  4. Germund och Görel

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Debatt: Våldet i samhället har inte ökat

Publicerad tisdag, 17 februari 2009, 11:46 av Redaktionen

I en debattartikel ifrågasätter en polis statistiken som förs över våldet i samhället.

Våldet i samhället har inte ökat

Det råder en allmänt utbredd missuppfattning att våldet i samhället har ökat kraftigt under senare år. Det finns emellertid inget stöd i forskningen som visar att det skett en faktisk ökning av våldet under de senaste decennierna.

Dödligt våld
Om man studerar utvecklingen av det polisanmälda dödliga våldet, dvs. mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång så visar kriminalstatistiken en ökning från runt 125 brott år 1975 till drygt 250 brott 2007. Om man däremot jämför kriminalstatistiken med dödsorsaksstatistiken så visar den senare att antalet som utsatts för dödligt våld sedan 1975  fluktuerat runt 100 fall årligen och sedan 1990 t.o.m. minskat något. Den stora skillnaden mellan kriminalstatistiken och dödsorsaksstatistiken beror på att polisen upprättar en polisanmälan och inleder en förundersökning för att polisen hade en misstanke om att brott kunnat föreligga.

I de fall brottsmisstanken avskrivits finns fortfarande grundanmälan kvar i kriminalstatistiken.

Om man studerar det dödliga våldet närmare finner man att män är förövare i cirka 90 procent av allt dödligt våld, och att ungefär 65 procent av allt dödligt våld drabbar män.

Dödligt våldet begås i ungefär 70 procent av fallen av någon som känner offret. Den vanligaste brottsplatsen är i offrets bostadsmiljö. I genomsnitt 17 kvinnor dödas varje år av en man som de vid tillfället hade eller har haft en nära relation till. Det dödliga våldet mot kvinnor har minskat något sedan 1970-talet.

Det dödliga våldet mellan bekanta som inte är släkt begås ofta av personer som känner varandra väl. Det är ofta fråga om våld mellan män i missbrukarkretsar, vanligen ”fyllebråk” som övergått i dödligt våld, respektive uppgörelser i kriminella kretsar.

Det dödliga våldet mellan obekanta utgörs i huvudsak av det vi vanligen kallar gatuvåld och drabbar oftast yngre män på allmänna platser i samband med händelser av mer eller mindre bagatellartade konflikter. Även denna brottslighet har minskat sedan 1990-talets början.

Övrigt våld
De flesta våldsbrott som anmäls är misshandelsbrott. Misshandelsbrotten kan grovt delas in i tre undergrupper;
– Våld i bostad, som ofta sker i nära relationer eller mellan bekanta
– Våld i arbetslivet
– Våld på gator och torg

Våldet i bostäder drabbar ofta kvinnor och utförs av en närstående man eller annan bekant, medan män ofta utsätts för gatuvåld av en obekant person. Våld i arbetslivet drabbar främst yrkesgrupper som arbetar med övervakning, handel och vård och omsorg.

Sedan 1980-talet har det polisanmälda våldet ökat kraftigt. Från cirka 20.000 brott 1981, till drygt 70.000 år 2007. En viktig frågeställning är om den kraftiga ökningen i kriminalstatistiken svarar mot verkligheten. Till skillnad från det dödliga våldet så är det faktiska antalet inträffade misshandelsbrott väsentligt fler än vad som framgår av kriminalstatistiken. Brottsofferundersökningar visar att ungefär vart tredje misshandelsbrott polisanmäls. Allvarligare brott anmäls i högre utsträckning än lindrigare, och misshandel mellan obekanta oftare än misshandel mellan bekanta.

Att en så stor del av misshandelsbrotten aldrig kommer till polisens kännedom gör det svårt att utifrån kriminalstatistiken bedöma den faktiska utvecklingen av brottsligheten. För att få en bild av det faktiska våldet görs regelbundet återkommande brottsofferundersökningar.
 
Sedan 1978 genomför Statistiska Centralbyrån årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) om utsatthet för olika typer av våldhandlingar. Undersökningarna visar att utsattheten hos män sedan 1990-talet legat relativt stabilt runt 4,5 procent, medan den för kvinnor visar en svag men kontinuerlig ökning under hela 1990-talet, men har sedan början av 2000- talet börja legat på en stabil nivå runt 3 procent. Ser man enbart till det grövre våldet, där den utsatte uppger att han eller hon drabbats av våld som medfört någon form av sjukvård så ligger nivåerna för såväl män som kvinnor mer eller mindre oförändrat sedan slutet av 1970-talet. De enda våldsbrott som visar en påtaglig ökning i brottsofferunderökningarna är det våld som sker i arbetslivet, från drygt 1 procent till strax över 3 procent.

Det kan finnas flera orsaker till ökningen av antalet anmälda brott. I början av 1980 talet var anmälningsbenägenheten mycket låg för brott mellan bekanta. I synnerhet för de lindriga brotten. De lindriga misshandelbrotten är väsentligt mer omfattande än de allvarligare fallen, varför relativt små förändringar av anmälningsbenägenheten får stora effekter i den anmälda  brottsligheten. En annan förklaring kan vara att ökningen av anmälda våldbrott beror på en ökad utsatthet bland de begränsade delar av befolkningen som inte nås av brottsofferundersökningarna, t.ex. hemlösa och missbrukare. Det som talar emot är att anmälningsbenägenhet generellt är låg bland dessa marginaliserade grupper.

Den samlade bilden är således att det inte finns något som talar för att våldet i samhället ökat de senaste decennierna. Däremot att våldet synliggjorts genom att allt fler brott polisanmäls.

Tommy Hoff, Poliskommisarie

Källa: BRÅ,  Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007

7 kommentarer på “Debatt: Våldet i samhället har inte ökat”

  1. Tore Skog skriver:

    Ett stort problem är det stora ökandet av missbruk i olika former och i allt lägre åldrar. Dessutom effecterna av de brott detta medför i form av stölder, rån, trafikbrott osv. Man behöver inte vara i trafiken särskilt länge för att se ngn ”missbruksbil” i trafik. Polisens begränsade resurser är väl kända hos allmänheten.

  2. Calle skriver:

    Menar poliskommisarien verkligen att t.e.x. överfallsvåldtäkter och personrån inte har ökat de senaste 10-20 åren? Eller är artikeln ett argument för att ” sälja in” nedbantning av polisen till allmänheten?

  3. Bofo skriver:

    Tommy Hoff sprider vanföreställningar om brottsutvecklingen i samhället, med stöd av Brå-rapporter. Det är den vanliga visan att brotten inte ökar utan att det är anmälningsbenägenheten som ökar. Hur förklarar han sjukhusrapporter, som larmar om ett ständigt ökat antal omhändertagande av personer utsatta för grova våldsbrott ?

  4. Yvonne skriver:

    Fler anmälda brott i Lidköping borde ju vara en riktig rubrik!
    26 kvinnor har anmält våld i en nära relation, och det är en uppgång med 37 %. Våldsbrotten visar en kraftig ökning, hela 24 % upp och 245 våldsbrott är anmälda i år. Tänk om alla anmälde de brott de utsätts för då skulle siffran visa en uppgång med 75%. Vilken utveckling!

  5. Bofo skriver:

    I början av veckan redovisade Tommy Hoff en statistisk minskad brottslighet för vissa typer av brott. Glädjande siffror förstås men i motsatt till vad som alltid förklaras med stigande brottslighet nämndes nu ingenting om anmälningsbenägenheten hos brottsoffren. Kanske de nya siffrorna kan förklaras med minskad lust att anmäla brott ?

  6. Jan skriver:

    Tänk på att sjukvården kan rädda många fler liv idag än förut. Så många mord/dråpförsök skulle istället varit mord/dråp om det inte varit för dagens betydligt mer effektiva sjukvård. Att enbart stirra sig blind på fullbordade mord/dråp är med andra ord väldigt missvisande.

  7. Bob skriver:

    Sedan 1980-talet har det polisanmälda våldet ökat kraftigt. Från cirka 20.000 brott 1981, till drygt 70.000 år 2007.

    Det räcker för mig. Konstigt att dom försöker bortförklara sånt här.

Kommentarerna är stängda